Sköna söndag

Såg på Facebook och Instagram hur gulligulligt och mysigt vänner och bekanta tillbringade sköna söndagen med familjemys. 

Nej, jag är inte alls avundsjuk eftersom maken jobbade 12-timmars skift och jag fick tillbringa söndagen i en inomhuspool som 3:an fixat åt mig i hönshuset. ;)

Vattenkaret till hästarna skulle fyllas och då brukar vi koppla slangen till vattenkranen i hönshuset, men den här gången glömde 3:an att kolla så den verkligen satt fast.

4:an som tack och lov fick för sig att titta till kycklingarna upptäckte förödelsen och kom med andan i halsen och skrek att alla kycklingar var döda eftersom det var översvämning ända upp till tröskeln.

Nu visade det sig att kycklingarna var dom som faktiskt klarat sig bäst eftersom dom bor i en kaninbur som fungerade som livbåt, men stickkontakten till värmelampan var det sämre med. Kortslutningen var nog nära eftersom det rök ordentligt ur den.

Nu är det i alla fall rent och torrt med ny spån och alla höns och kalkoner har ju "nytvättade" fötter. :)

1:an, som vanligtvis är anställd på en mjölkgård, är utlånad till oss i sex dagar för att hjälpa maken färdigställa diverse projekt innan vintern. I dag har dom t.ex. rest stommen till mitt blivande får/get stall. Jag längtar verkligen efter att det ska bli klart. Antalet getter håller sig ganska konstant, men antalet får har på 4 år gått från bara 2 till ett 20-tal, så dom har verkligen vuxit ur sitt gamla boende.

För två år sedan, den här tiden, blev getstallet inflyttningsklart.

Förlust

Vi har bott på den här gården i drygt 13 år och i går hände det jag fasat för varje gång jag har haft djur på rymmen och hört tåget signalera.

Klövsjötackan Cilla och hennes årslamm blev påkörda och dödade av tåget. 

Med dom var även en fjolårsbagge som klarade sig undan med endast ett litet sår ovanför ögat.

När "järnvägen" ringde och sa att tre var ihjälkörda, men att ett får levde och verkade oskadat tänkte jag att det måste ju vara så uppskrämt och stressat att vi aldrig kommer att lyckas fånga det, men han stod bara och tryckte sig mot sina döda vänner och lät sig villigt infångas.

Killarna från järnvägen som var först på plats hade till och med fått klia honom och det är verkligen inte normalt.

Klövsjötackan Cilla

Lång tystnad

Halloj där ute!

Här på bloggen har det varit tyst och lugnt en längre tid, så det är kanske ingen kvar som läser det här, men jag vill i alla fall berätta att jag faktiskt klarade uppkörningen för MC i tisdags. Hurra!!!

(Såå nervös har jag nog aldrig varit förut)

Jämtgetterna Naima, Pinetta och killingen Runa är nu levererade till Gammlias friluftsmuséum och ska bo där till slutet på augusti. Passa på att besöka dom om du har vägarna förbi Umeå vetja.

1:an har tagit studenten och blivit sambo i ett stort nyrenoverat hus med stall som dom får hyra för en symbolisk summa. Redan har dom häst, katt och höns. "Morsärven" måhända? ;)

'

V.29 ska jag jobba som PC-vakt och därmed också som stadsbrevbärare. Jag kommer att antingen vara superfit eller helt slut efter den veckan eftersom det innebär en massa trapphusspring.

Nu en veckas semester först, så kanske kommer jag att hitta motivationen att göra fler inlägg?

Ha det gott i värmen så länge!

Bilbekymmer

För en, känns det som, hel evighet fick jag punktering på vår familjevan nedanför huset  och bilens domkraft gick sönder så jag fick lov att gå hem och hämta garagedomkraften för att skifta däck. Tydligen hade maken inte lyssnat på det örat, för i torsdagskväll/natt ringde han och ville ha hämtning eftersom han kört punktering på väg hem från jobbet och hör och häpna, domkraften var TRASIG. Innan jag hann ge mig iväg med en kallstartad bil i -17 fick han lift med en lastbil, så jag behövde bara hacka tänder i 1½ mil i stället för 4. Yay, eller nåt....

Som bekant försöker jag bevara den gamla lantrasen Klövsjöfår och ville därför skaffa en ny obesläktad bagge till mina tacklamm från i fjol. Då är det ju jättepraktiskt att det i grannbyn finns en genbanksbesättning med Klövsjöfår för utbyte. Jag bokade mig tidigt för en bagge som tyvärr gick och dog strax innan avhämtning, så jag fick nöja mig med årets minsta krake. Inte så mycket att avla på, men bättre än ingenting tänkte jag och hämtade honom på vinst och förlust. Det visade sig bli förlust, för i torsdags låg han död trots fri tillgång på grovfoder och isolerad ligghall. Om jag får några lamm efter honom till sommaren blir jag glatt överraskad. Som tur är har jag två baggar till som går med utvalda tackor.

Älskade fyrbeningar

På kvällen när jag har "degat ner mig" ordentligt känns det så drygt att kliva upp och gå ut för att ta in hästarna och utfodra alla fyrbeningar, men när jag väl är där ute finns det inget bättre.

Jag kan stå och gnugga ett öra och klia en hals hur länge som helst. Tala om energiboost! =)

Älskar det/dom!

Puss min vackra springare

Tillökning

Nu har äggen från Värmland kläckts, egentligen är det nästan två veckor sedan, men jag har ju inte tagit mig för att skriva något på bloggen tidigare.

Det blev totalt 28 kycklingar, men en dog tyvärr igår.

Ikväll har jag lagt Hedemoraägg under två surhönor i hönshuset, så förhoppningsvis tittar det fram några såna också om tre veckor. Räven har tagit alla min tidigare Hedmorahönor, så jag har bara två Hedemoratuppar kvar och så kan jag ju inte ha det eller hur? =)

Kycklingarna från senaste kläckningen.

Kycklingarna från den misslyckade kläckningen i våras.

"Kycklingar" från fjolårets kläckning.

Jag undrar om det märks att jag är intresserad av olika hönsraser? ;)

Jag har även glömt att berätta att det blev totalt 6 killingar i år. 4 getkillingar och 2 bockkillingar. Alla andra år har jag fått övervägande bockar, så jag är jättenöjd. =)

Tyvärr en jättedålig mobilbild, men här syns i alla fall hälften av killingarna.
Dom är faktiskt söta som socker och hur roliga som helst att titta på.

Bondungar

Jag är inte född "bondunge", men har alltid haft ett brinnande djurintresse och från början var det särskilt hästar jag vurmade för. 

Tyvärr är jag uppvuxen under/efter Sveriges stora avhästning så det fanns inga hästar kvar i min omgivning. Hästen var nästan ett mytologiskt djur för mig.

Jag fick inte möjlighet att lära mig rida förrän jag började på högstadiet och då bara under två terminer eftersom min kompis som jag brukade få följa med flyttade. 

Min morfar, som nästan alltid hade två hästar och var väldigt avelsintresserad avvecklade jordbruket och slaktade sin sista häst samma år som jag föddes.

Min mamma brukade få inackordera mig hos jordbrukande släkt och vänner någon vecka varje sommarlov för att jag skulle få mitt lystmäte.

När jag träffade min man hade jag ingen aning om att han var tvättäkta bondunge, eftersom han tyckte att det var pinsamt och höll det hemligt. 

Det var min svärmor, född 1920, som gav mig mina grundläggande kunskaper om jordbruk och djurhållning innan jag anmälde mig till en distansutbildning i Husdjursskötsel och Växtodling.

Hon hade skött om korna och mjölkat sedan hon var 8 år. Hon brukade även prata längtansfullt om fåren hon mindes från sin uppväxt, men som inte längre fanns kvar eftersom dom ersatts av modernare köttraser med lång svans och kort dålig ull. Den gamla rasen hade kort svans och så lång ull på hösten att det bildades en mittbena på ryggen och ullen sviktade upp och ner när dom gick. Hennes barndoms får släpptes på skogen över sommaren, men det var väldigt viktigt att hämta hem dom igen innan löven började falla för då blev dom visst så skygga att det nästan var omöjligt att få tag på dom. 

Tyvärr dog min svärmor 1999, så hon hann aldrig uppleva mina Klövsjöfår som på pricken stämmer överens med hennes beskrivning av barndomens får.

Jag tycker att det är särskilt roligt att mitt djurintresse har gått i arv till mina barn. Ja dom är faktiskt äkta bondungar och stolta över det. 1:an har till och med valt att gå Lantbruksutbildningen och är med sitt gedigna intresse och kunskap till stor hjälp för mig. 

Respekt!

Vi har så att säga "växelbete". Tackor och lamm betar på dagen, för att sedan bli installade under natten då baggarna får gå ut på bete.

I morse ville inte baggarna gå in till sitt, så jag bad barnen om hjälp.

Till saken hör att vi har en inhyrd bagge som fick "hjärnsläpp" vid senaste betäckningsperioden då han inte fick vara med och roa sig, så han har blivit lite stångig och barnen är av förståeliga skäl rädda för honom.

Därför beväpnade sig 4:an med en trästängselstolpe för säkerhetsskull och tur var ju det, för vem kom farandes med nedsänkt huvud om inte baggen. 4:an sänkte reflexmässigt stolpen som en lans, baggen fick den rakt i bröstet och all kamplust rann av honom. 

Hejja 4:an du är värd all respekt som behöll lugnet och inte flydde trots att du var rädd.

Arga baggen!

Nyfött + trasigt, kaputt, finito

Det känns som om oroväckande mycket börjar gå sönder här hemma.

Tvättmaskinen och diskmaskinen "haltar". 

I förrgår körde jag punktering både på väg till jobbet och på vägen hem. 

Digitalkameran, matberedaren och dammsugaren har samtliga gett upp.

Jobbigast att vara utan är faktiskt, tro det eller ej, digitalkameran. =)

Årets alla Klövsjölamm är födda, Jämtgetskillingarna har börjat födas och igår kom årets första (men förhoppningsvis inte sista) Fjällkokalv.

Sommarlov med tillökning

Nu börjar årets lamm och förhoppningsvis även killingar födas.

Idag när vi kom hem från skolavslutningen hade Farica fått ett lamm och innan vi visste ordet av fanns där fyra lamm. Cilla hade också lammat och en liten stund rådde total förvirring hos tackorna om vem som rådde om vilka.

Efter att ha stått och tittat på dom har jag kommit fram till en helt ovetenskaplig teori. Jag tror att dom känner på smaken vilka lamm som tillhör dom eftersom dom slickade på alla och sedan föste undan det lamm som inte var deras.

Vi har som sagt varit på skolavslutning idag och 4:an gjorde ingen besviken. Händerna i byxfickorna, hängande huvud och trotsig min när sommarlovssångerna skulle sjungas tillsammans med klasskompisarna. Precis som väntat och med tillbakahållen munterhet hos både lärare och föräldrar. =)

2:an har inlett sommarlovet med magsjuka och missade därför sin avslutning. Mindre roligt. Hoppas bara att resten av familjen klarar sig.

1:an är på praktik och har sin avslutning till veckan, sedan är hela familjen samlad igen.

Nu väntar 11 veckor med "slagsmål" och ständigt hungriga barn, men också glass, sovmornar, smutsiga sommarfötter, gräsfläckiga knän och möjlighet att umgås hela familjen och bara vara.

Vårbruket är i full gång och vi har börjat frakta ut kossorna till deras respektive beten, så nu har vi faktiskt inte så många kvar här hemma runt lagårn.

Kosläpp

Vi har haft vårt livs första kosläpp med publik och med tanke på alla positiva reaktioner vi fick, lär det nog bli  fler gånger.

När jag var på utvecklingssamtal med 3:an och 4:an frågade deras lärare om skolan kunde få göra en utflykt till oss och titta på våra djur någon dag. Självklart ville jag att skolbarnen skulle få möjlighet att titta på riktiga bondgårdsdjur och jag föreslog att vi skulle slå ihop utflykten med vårt årliga kosläpp.

Sagt och gjort i tisdags kom en förväntansfull skara barn i åldrarna från förskola till 6:e klassare och tittade på skuttande kossor, nyfödda kalvar, getter, killingar, får, hästar och höns.

Tur att alla våra djur är barnvana, för det klappades, borstades och kliades från alla håll och kanter. =)

Oklart vilka som var lyckligast. Dom som kliade eller dom som blev kliade?

Kärt besvär

 Årets första killingar har anlänt! Det blev två flickor som ska ha namn som börjar på Q. Några förslag?
Den större killingen är pigg och duktig, men den mindre har problem att ställa sig upp på frambenen.
Jag har varit med om det förut och det brukar ordna till sig efter ett par dagar, men det är klart att den behöver extra hjälp från mig tills dess.

Horn i sidan

Jag är så att säga "fodervärd" åt en bagge som inte får plats hemma hos sig, men är en så trevlig och kelig bekantskap att ägarna inte ville slakta honom.
Som den gästfria människa jag är lovade jag att han kunde få bo här hos våra baggar tillsvidare.
I går passade den trevlige baggen på att tacka för gästfriheten genom att oprovocerat stånga mig två gånger. Först i baken när jag skulle ställa ner vattenhinken, sedan på låret när jag vände mig om för att kolla vad det var frågan om. Det var tydligen ingen engångsföreteelse heller eftersom jag har varit tvungen att beväpna mig med en käpp för att kunna sköta om dom i dag.
Det känns som om det antingen är dags för honom att flytta tillbaka hem eller till de evigt gröna ängarna?

Livets gång

I onsdags hittade barnen älskade gamla Dagny död.

Hon har inte visat sig sjuk, men var ju trots allt gårdens äldsta get, så helt oväntat var det inte. 



I somras var det första gången som hon inte hade någon killing.

Vi kommer verkligen att sakna henne.

 

 

Nu händer det saker!

Efter ett "sabbatsår" är vi äntligen på gång igen.

Getterna har fått flytta ut till sitt nya boende så att stallet kan rivas ur och gjutas nytt golv i. Hästboxarna som stått och väntat ute i porten i flera år ska äntligen monteras upp. Längtar!

Med vindnät på långsidan.

 

Bygget får med beröm godkänt av Dagny?

Foderhäcken som rymmer en hel hösilagebal får i alla fall med beröm godkänt av mig.



Mysigt att få bädda ner sig i fräsch spån.

 

Maken jobbar på bra. =)

Shettisen har varit till hovslagaren idag.

Jag var riktigt nervös eftersom hon har problem med "hovröta" och jag kände att jag inte kunnat sköta om hovarna som jag velat pga av den här blöta och geggiga hösten.

Döm om min förvåning när hennes hovar var bättre än på länge!?

 

Tjing!

En olycka kommer sällan ensam

Det har varit mycket nu.

Makens bil fattade eld och sedan la familjebussen av, så nu har vi likt f-b bara en bil.

Elkabeln till pumpen i vattenkällan kortslöt så vi blev utan vatten en morgon och alla fick skölja tandborsten i kolsyrat vatten i stället. Cirkulationspumpen till värmen skar så vi blev utan värme i 2½ dag.

I höst dog favvo-bocken, sedan miste jag två lamm på samma dag och förra helgen halkade favvo-gammelkossan och bröt sig så illa att vi fick avliva henne.

Visst räcker det nu?

Minus

Det går inge bra nu...

Förra veckan dog favvobocken och i kväll dog favvobaggen i mitt knä.

 Jag har ingen aning om varför. Något olämpligt han ätit i sig?

 

I somras föddes glädjande nog två sladdlamm som dessutom var tacklamm. Lycka!

Tyvärr försvann den ena spårlöst från betet i somras, men den andra har jag ju haft kvar.

I kväll var hon också försvunnen!

 Hoppas att hon bara gömmer sig någonstans i mörkret och kommer tillbaka i morgon, men jag tycker det verkar osannolikt.

Annars har jag bara två lamm kvar.

Inte mycket till lantrasbevarande för mig nu...

 

Som grädde på moset har 4:an dessutom krossat ett fönster i eftermiddag.

 

Tack och hej!

Svarte-Petter

För 5 månader sedan föddes en ynklig liten bockkilling med, för jämtgetter, unik färg.

Eftersom han från början var för svag att stå själv blev han en flaskkilling som jag omedelbart förälskade mig i.

 Vi kelade varje dag och han följde efter barnen som en hund.

Han växte så det knakade och utvecklades till en stilig svart bock med kraftiga horn, så för en månad sedan fick han flytta ihop med dom andra bockarna i "ungkarlslyan".

Jag tycker att det har gått jättebra och det har varit relativt lugnt inne hos dom.

I morse hittade jag Petter död! :´(

Ihjälstångad? Jag vet inte, men i så fall är det första gången det har hänt hos mig sedan jag skaffade mina första getter för 15 år sedan.

Skitinlägg

Jag fick ett jobbigt mobilsamtal när jag var låååångt hemifrån på jobbet.

"Dina bockar är lösa på vägen!".

Toppen! Ingen är hemma, så vad gör jag?

Ja, nu är ju jag förstås den första att erkänna att man aldrig blir för gammal för att ringa mamma och pappa, men jag kommer nog att bli enormt ersättningsskyldig nu. Min gamle far blev nämligen tvungen att krypa på en planka ut på gödselplattan för att kasta lasso på en bock som uppenbarligen trodde att han kunde gå på vatten likt Jesus, fast i det här fallet var det kletgödsel. Endast huvudet stack upp och pappa lär ha fått klä av sig in på bara skinnet innan han kunde sätta sig i bilen igen.

Ack den som hade fått vara en fluga på väggen och fått se spektaklet. =)

När jag sent omsider kom hem hade dom rymt igen, så jag och 2:an fick springa runt med pannlampa och "godishink" i mörkret för att lokalisera dom.

Nu är dom i alla fall inlåsta i en hästbox och jag luktar bokstavligen skit efter att ha baxat in den gödselbadande bocken. Det spelar tydligen ingen roll hur mycket jag skrubbar händerna. =(

Tyvärr har 3:an slarvat bort laddaren till kameran, så några bildbevis blir det inte denna gång, men nästa inlägg kan handla om hur det gick till när jag badade och schamponerade bockskrället och innan dess får vi hoppas att laddaren är återfunnen. 

 

Ha en bra dag!

Nu är det klippt!

Jag hade totalt förträngt att det var fredag den 13:e. Det kanske var därför det trots allt gick bara bra?
Jag har nämligen tagit mig (och Naturbruksstuderande 1:an) i kragen och äntligen klippt Klövsjötackorna. Som tur är har det inte varit speciellt varmt, så dom har inte behövt lida av att fortfarande ha "ylletröjan" på sig.

Klövarna fick sig också en omgång. Otroligt hur olika dom växer/nöts på olika djur. Äldsta tackan och baggen hade faktiskt finaste/bästa klövarna. Mest förvuxna hade, som förväntat, lånebaggen Brom, sedan var det dött lopp mellan ungdomarna Arya och Farica.
Titeln "mest upprörda" vann Cillas lamm som skrek oupphörligt medans jag klippte nyförlösta Farica.

Dom kan väl ändå inte vara så dumma att dom inte ser att det inte är mamma, som dessutom är vit, eller är det inte för intet dom kallas "fårskallar"?

Nu har jag gjort två semesterveckor och ska börja jobba på måndag, men bara en vecka, sedan är jag ledig i två veckor igen. Skönt, för annars hade det kännts otroligt surt att semestern redan var slut, utan att jag har hunnit se nämnvärt mycket sommar.

Ha´t gott!