Installat

Inringade

Nu är alla nötkreatur installade för i år. Hästar, får och getter går fortfarande ute, men dom går å andra sidan här hemma på gården och är lätta att stödutfodra och hålla ett öga på så att dom inte rymmer.

Gott med salt.

Naturligtvis gick det inte helt smärtfritt att få hem alla till lagår´n. Första lasset hoppade nämligen av halvvägs hem eftersom maken inte kollat att låssprinten på bakdörren på transporten verkligen var i läge. Med lite lock och pock och ett paket grovsalt lyckades vi till slut få på alla på vagnen igen. Resa två och tre gick utan komplikationer, men när sista gänget skulle hem fick vi punktering på djurtransporten och dom stackars kossorna fick vacker stå kvar efter vägen några timmar tills däcket var lagat. Tur att dom inte var så många och att det var hyfsat väder.

"Sist rompa" hem.

Tjurrusning

Klev, med lördagsmått mätt, upp tidigt för att hinna beta av några timmar på mitt "kvällsjobbs" beställda storstädning. 

Hann torka ett skåp och en dörr innan mobilen ringde och en bekymrad man undrade om det var vi som rådde om fjällkossorna som stod på järnvägsövergången? 

Panik och adrenalinpåslag! Jag kastade mig iväg utan att byta ut mina fotriktiga Birkenstocksandaler. Vill ju inte vara med om en till tågpåkörning. 

Hämtade 2:an och 3:an och ringde efter 1:an med sambo. 

Hittade snabbt tre förvildade tjurar som ett exotiskt inslag nere på campingen och sedan följde två timmars jakt längs skogsbilvägen, järnvägen och genom mark och moras innan alla slutligen var återbördade till hagen. 

Mitt skoval kan beskrivas positivt med att jag inte behövde oroa mig för att sockarna blev blöta. Det negativa var att det minst sagt "tjittre mellan tåa". 
Det blev inget mer storstäd igår om man säger så. :)

Klev återigen, med söndagsmått mätt, upp tidigt för att göra ett nytt försök med gårdagens avbrutna storstäd.

Hade precis hällt upp en kopp kaffe när mjölkbonden på andra sidan sjön ringde och hävdade att det stod en tjur som dom inte rådde om på deras foderbord.

Det visade sig att alla sex tjurar/stutar hade kunnat promenera ut genom en tre meter lång öppning som röjaren som slår vägkanterna skapat åt dom. Tack för det!

Sex timmar senare var dom två sista vildjuren äntligen installade här hemma. 

Vi blev slutligen tvungna att binda fast dom i lastaren på traktorn och promenera dom hem på så vis, eftersom dom inte gick att lasta på transporten utan risk för liv och lem.

Tur i oturen var att maken inte hunnit åka iväg till sitt jobb.

Det blev alltså inget storstäd i dag heller.

Nu ska jag och barnen ha surströmmingsfest eftersom pappan (som inte är så förtjust i suringar) jobbar. :)

Bondungar

Jag är inte född "bondunge", men har alltid haft ett brinnande djurintresse och från början var det särskilt hästar jag vurmade för. 

Tyvärr är jag uppvuxen under/efter Sveriges stora avhästning så det fanns inga hästar kvar i min omgivning. Hästen var nästan ett mytologiskt djur för mig.

Jag fick inte möjlighet att lära mig rida förrän jag började på högstadiet och då bara under två terminer eftersom min kompis som jag brukade få följa med flyttade. 

Min morfar, som nästan alltid hade två hästar och var väldigt avelsintresserad avvecklade jordbruket och slaktade sin sista häst samma år som jag föddes.

Min mamma brukade få inackordera mig hos jordbrukande släkt och vänner någon vecka varje sommarlov för att jag skulle få mitt lystmäte.

När jag träffade min man hade jag ingen aning om att han var tvättäkta bondunge, eftersom han tyckte att det var pinsamt och höll det hemligt. 

Det var min svärmor, född 1920, som gav mig mina grundläggande kunskaper om jordbruk och djurhållning innan jag anmälde mig till en distansutbildning i Husdjursskötsel och Växtodling.

Hon hade skött om korna och mjölkat sedan hon var 8 år. Hon brukade även prata längtansfullt om fåren hon mindes från sin uppväxt, men som inte längre fanns kvar eftersom dom ersatts av modernare köttraser med lång svans och kort dålig ull. Den gamla rasen hade kort svans och så lång ull på hösten att det bildades en mittbena på ryggen och ullen sviktade upp och ner när dom gick. Hennes barndoms får släpptes på skogen över sommaren, men det var väldigt viktigt att hämta hem dom igen innan löven började falla för då blev dom visst så skygga att det nästan var omöjligt att få tag på dom. 

Tyvärr dog min svärmor 1999, så hon hann aldrig uppleva mina Klövsjöfår som på pricken stämmer överens med hennes beskrivning av barndomens får.

Jag tycker att det är särskilt roligt att mitt djurintresse har gått i arv till mina barn. Ja dom är faktiskt äkta bondungar och stolta över det. 1:an har till och med valt att gå Lantbruksutbildningen och är med sitt gedigna intresse och kunskap till stor hjälp för mig. 

En sån dag

Vaknade i morse av att 50-kgs hunden blev galen över att en främmande bil körde upp på gården. Innan jag hade knövlat mig ur sängen hade den hunnit åka härifrån igen, men när jag sedan står och laddar kaffebryggaren får jag se mannen som bor granne med vår fjällkohage spankulera förbi utanför köksfönstret och det hör inte till vanligheterna, så jag förstår att det måste vara någon eller några kor på drift.

Naturligtvis passar maken på att vara på jobbet när djuren är på rymmen, så jag sprang upp och väckte 1:an i stället.

Det visade sig att vackra Disa hade förirrat sig ut ur hagen och inte hittade in igen, men det gick fort och lätt att återbörda henne.

I kväll har vi varit på LRFs årliga och trevliga sommarfest. Tiden gick fort och klockan blev sen innan vi styrde färden hemåt, men sen slutade det trevliga. Alla hemmakossorna var på rymmen och var inte lika lätta och smidiga att driva tillbaka igen. Därför sitter jag nu och varvar ner framför datorn kl. 3 på natten.

I morgon, eller snarare idag, ska maken och 1:an fortsätta att bala, så förhoppningsvis, om maskinerna och vädret håller, hinner dom bli klara innan semestern börjar och då kanske vi får chansen att prova på hur det är att faktiskt ha semester. =)

Gomorron!

Nyfött + trasigt, kaputt, finito

Det känns som om oroväckande mycket börjar gå sönder här hemma.

Tvättmaskinen och diskmaskinen "haltar". 

I förrgår körde jag punktering både på väg till jobbet och på vägen hem. 

Digitalkameran, matberedaren och dammsugaren har samtliga gett upp.

Jobbigast att vara utan är faktiskt, tro det eller ej, digitalkameran. =)

Årets alla Klövsjölamm är födda, Jämtgetskillingarna har börjat födas och igår kom årets första (men förhoppningsvis inte sista) Fjällkokalv.

Kosläpp

Vi har haft vårt livs första kosläpp med publik och med tanke på alla positiva reaktioner vi fick, lär det nog bli  fler gånger.

När jag var på utvecklingssamtal med 3:an och 4:an frågade deras lärare om skolan kunde få göra en utflykt till oss och titta på våra djur någon dag. Självklart ville jag att skolbarnen skulle få möjlighet att titta på riktiga bondgårdsdjur och jag föreslog att vi skulle slå ihop utflykten med vårt årliga kosläpp.

Sagt och gjort i tisdags kom en förväntansfull skara barn i åldrarna från förskola till 6:e klassare och tittade på skuttande kossor, nyfödda kalvar, getter, killingar, får, hästar och höns.

Tur att alla våra djur är barnvana, för det klappades, borstades och kliades från alla håll och kanter. =)

Oklart vilka som var lyckligast. Dom som kliade eller dom som blev kliade?

Nytillskott

Får jag presentera gårdens senaste tillskott.

Hereford x SRB korsning.

SKB x Jersey x SRB korsning

Eftersom vi har ekologisk djurhållning får vi inte köpa in djur från någon som inte har det, så när 1:ans skola, som är KRAV -certifierad,  frågade om vi kunde tänka oss att köpa dessa sötnosar slog vi till direkt och om tre veckor hämtar vi även en Anguskviga från samma ställe. =)

Jag är ett Hugh Jackman fan, så i kväll ska jag åka och se Les Miserables. Hoppas bara att jag får något sällskap med mig, för maken är verkligen inte intresserad. Undrar just varför?  =)

Bild lånad från julieverse.com

En olycka kommer sällan ensam

Det har varit mycket nu.

Makens bil fattade eld och sedan la familjebussen av, så nu har vi likt f-b bara en bil.

Elkabeln till pumpen i vattenkällan kortslöt så vi blev utan vatten en morgon och alla fick skölja tandborsten i kolsyrat vatten i stället. Cirkulationspumpen till värmen skar så vi blev utan värme i 2½ dag.

I höst dog favvo-bocken, sedan miste jag två lamm på samma dag och förra helgen halkade favvo-gammelkossan och bröt sig så illa att vi fick avliva henne.

Visst räcker det nu?

Kursad

Tänk vad mycket fint det går att sy i skinn!

Ja, inget av ovanstående har ju jag personligen sytt, men jag har i alla fall fått prova på och kan ju i princiiip sy något liknande.... om jag hade några fårskinn vill säga.

 

När vi skulle åka hem från kursen i kväll visade det sig att jag hade punktering på ett framdäck, så då fick jag tillfälle att hålla en kurs i däckbyte för några "jag kan inte byta däck" kvinnor. =)

Koflytten hemma hade i alla fall gått bra trots, eller tack vare? att jag inte var med, så nu är alla hemma och installade igen.

Nu kan snön få komma! Eller... nä förresten, jag vill ju ha en lång, fin och VARM höst som kompensation för skitsommaren.

 

Ha det gott!

 

 

Sista för i år

I dag ska sista kossorna hem från betet och jag har fortfarande inte fått några indikationer på att dom har börjat gå själva. =)

Själv ska jag gå en kurs. Igen! Jamen, har jag lärt mig att bereda skinn måste jag väl också lära mig att sy i skinn. Eller hur?

Jag har hotat erbjudit maken att jag ska sy ett par kaninskinnskalsonger åt honom i farsdagspresent.

Ha en bra dag, för det tänker jag!

Installning

För två veckor sedan skulle vi ta hem kossorna som betat på Hembygdsgården i sommar och förberedde genom att sätta upp grindar till en fålla kvällen före. På morgonen var drygt halva gänget borta, men hittades senare på kvällen vandrandes efter en väg som går parallellt med järnvägen, som dom tydligen inte vågade passera i sitt försök att promenera hem själva.
I morgonbitti hade vi tänkt hämta hem kogäng nummer två från betet, men hör och häpna, dom kom promenerandes själva efter vägen, så nu är även dom installade. Nu väntar jag bara på att tredje och sista gänget som går på bete i en by ett par mil bort ska komma vandrandes dom också.