Sköna söndag

Såg på Facebook och Instagram hur gulligulligt och mysigt vänner och bekanta tillbringade sköna söndagen med familjemys. 

Nej, jag är inte alls avundsjuk eftersom maken jobbade 12-timmars skift och jag fick tillbringa söndagen i en inomhuspool som 3:an fixat åt mig i hönshuset. ;)

Vattenkaret till hästarna skulle fyllas och då brukar vi koppla slangen till vattenkranen i hönshuset, men den här gången glömde 3:an att kolla så den verkligen satt fast.

4:an som tack och lov fick för sig att titta till kycklingarna upptäckte förödelsen och kom med andan i halsen och skrek att alla kycklingar var döda eftersom det var översvämning ända upp till tröskeln.

Nu visade det sig att kycklingarna var dom som faktiskt klarat sig bäst eftersom dom bor i en kaninbur som fungerade som livbåt, men stickkontakten till värmelampan var det sämre med. Kortslutningen var nog nära eftersom det rök ordentligt ur den.

Nu är det i alla fall rent och torrt med ny spån och alla höns och kalkoner har ju "nytvättade" fötter. :)

1:an, som vanligtvis är anställd på en mjölkgård, är utlånad till oss i sex dagar för att hjälpa maken färdigställa diverse projekt innan vintern. I dag har dom t.ex. rest stommen till mitt blivande får/get stall. Jag längtar verkligen efter att det ska bli klart. Antalet getter håller sig ganska konstant, men antalet får har på 4 år gått från bara 2 till ett 20-tal, så dom har verkligen vuxit ur sitt gamla boende.

För två år sedan, den här tiden, blev getstallet inflyttningsklart.

Bockar och baggar

1:an är hemma från skolan över helgen, så jag har passat på att få hjälp med att sära på avelsgrupperna. Baggarna och bockarna har nu haft sex veckor på sig att hinna betäcka alla och skulle inte det räcka så är det något annat som är fel. 

Ett "fel" blev det i alla fall i och med att en bagge dog knall och fall efter fyra veckor. Jag kan bara hoppas att han betäckte i alla fall någon innan dess, men jag har inga större förhoppningar.

Baggarna som vi, efter förrättat värv, släppte ihop i en gemensam kätte, gick bara runt och snusade på varandra för att kolla vad dom andra varit med om.

Bockarna däremot är av en helt annan sort. Där blev det ömsom allmän våldtäkt och våldsamma sammandrabbningar med hornen.

 

Bilbekymmer

För en, känns det som, hel evighet fick jag punktering på vår familjevan nedanför huset  och bilens domkraft gick sönder så jag fick lov att gå hem och hämta garagedomkraften för att skifta däck. Tydligen hade maken inte lyssnat på det örat, för i torsdagskväll/natt ringde han och ville ha hämtning eftersom han kört punktering på väg hem från jobbet och hör och häpna, domkraften var TRASIG. Innan jag hann ge mig iväg med en kallstartad bil i -17 fick han lift med en lastbil, så jag behövde bara hacka tänder i 1½ mil i stället för 4. Yay, eller nåt....

Som bekant försöker jag bevara den gamla lantrasen Klövsjöfår och ville därför skaffa en ny obesläktad bagge till mina tacklamm från i fjol. Då är det ju jättepraktiskt att det i grannbyn finns en genbanksbesättning med Klövsjöfår för utbyte. Jag bokade mig tidigt för en bagge som tyvärr gick och dog strax innan avhämtning, så jag fick nöja mig med årets minsta krake. Inte så mycket att avla på, men bättre än ingenting tänkte jag och hämtade honom på vinst och förlust. Det visade sig bli förlust, för i torsdags låg han död trots fri tillgång på grovfoder och isolerad ligghall. Om jag får några lamm efter honom till sommaren blir jag glatt överraskad. Som tur är har jag två baggar till som går med utvalda tackor.

Älskade fyrbeningar

På kvällen när jag har "degat ner mig" ordentligt känns det så drygt att kliva upp och gå ut för att ta in hästarna och utfodra alla fyrbeningar, men när jag väl är där ute finns det inget bättre.

Jag kan stå och gnugga ett öra och klia en hals hur länge som helst. Tala om energiboost! =)

Älskar det/dom!

Puss min vackra springare

Bondungar

Jag är inte född "bondunge", men har alltid haft ett brinnande djurintresse och från början var det särskilt hästar jag vurmade för. 

Tyvärr är jag uppvuxen under/efter Sveriges stora avhästning så det fanns inga hästar kvar i min omgivning. Hästen var nästan ett mytologiskt djur för mig.

Jag fick inte möjlighet att lära mig rida förrän jag började på högstadiet och då bara under två terminer eftersom min kompis som jag brukade få följa med flyttade. 

Min morfar, som nästan alltid hade två hästar och var väldigt avelsintresserad avvecklade jordbruket och slaktade sin sista häst samma år som jag föddes.

Min mamma brukade få inackordera mig hos jordbrukande släkt och vänner någon vecka varje sommarlov för att jag skulle få mitt lystmäte.

När jag träffade min man hade jag ingen aning om att han var tvättäkta bondunge, eftersom han tyckte att det var pinsamt och höll det hemligt. 

Det var min svärmor, född 1920, som gav mig mina grundläggande kunskaper om jordbruk och djurhållning innan jag anmälde mig till en distansutbildning i Husdjursskötsel och Växtodling.

Hon hade skött om korna och mjölkat sedan hon var 8 år. Hon brukade även prata längtansfullt om fåren hon mindes från sin uppväxt, men som inte längre fanns kvar eftersom dom ersatts av modernare köttraser med lång svans och kort dålig ull. Den gamla rasen hade kort svans och så lång ull på hösten att det bildades en mittbena på ryggen och ullen sviktade upp och ner när dom gick. Hennes barndoms får släpptes på skogen över sommaren, men det var väldigt viktigt att hämta hem dom igen innan löven började falla för då blev dom visst så skygga att det nästan var omöjligt att få tag på dom. 

Tyvärr dog min svärmor 1999, så hon hann aldrig uppleva mina Klövsjöfår som på pricken stämmer överens med hennes beskrivning av barndomens får.

Jag tycker att det är särskilt roligt att mitt djurintresse har gått i arv till mina barn. Ja dom är faktiskt äkta bondungar och stolta över det. 1:an har till och med valt att gå Lantbruksutbildningen och är med sitt gedigna intresse och kunskap till stor hjälp för mig. 

Respekt!

Vi har så att säga "växelbete". Tackor och lamm betar på dagen, för att sedan bli installade under natten då baggarna får gå ut på bete.

I morse ville inte baggarna gå in till sitt, så jag bad barnen om hjälp.

Till saken hör att vi har en inhyrd bagge som fick "hjärnsläpp" vid senaste betäckningsperioden då han inte fick vara med och roa sig, så han har blivit lite stångig och barnen är av förståeliga skäl rädda för honom.

Därför beväpnade sig 4:an med en trästängselstolpe för säkerhetsskull och tur var ju det, för vem kom farandes med nedsänkt huvud om inte baggen. 4:an sänkte reflexmässigt stolpen som en lans, baggen fick den rakt i bröstet och all kamplust rann av honom. 

Hejja 4:an du är värd all respekt som behöll lugnet och inte flydde trots att du var rädd.

Arga baggen!

Nyfött + trasigt, kaputt, finito

Det känns som om oroväckande mycket börjar gå sönder här hemma.

Tvättmaskinen och diskmaskinen "haltar". 

I förrgår körde jag punktering både på väg till jobbet och på vägen hem. 

Digitalkameran, matberedaren och dammsugaren har samtliga gett upp.

Jobbigast att vara utan är faktiskt, tro det eller ej, digitalkameran. =)

Årets alla Klövsjölamm är födda, Jämtgetskillingarna har börjat födas och igår kom årets första (men förhoppningsvis inte sista) Fjällkokalv.

Sommarlov med tillökning

Nu börjar årets lamm och förhoppningsvis även killingar födas.

Idag när vi kom hem från skolavslutningen hade Farica fått ett lamm och innan vi visste ordet av fanns där fyra lamm. Cilla hade också lammat och en liten stund rådde total förvirring hos tackorna om vem som rådde om vilka.

Efter att ha stått och tittat på dom har jag kommit fram till en helt ovetenskaplig teori. Jag tror att dom känner på smaken vilka lamm som tillhör dom eftersom dom slickade på alla och sedan föste undan det lamm som inte var deras.

Vi har som sagt varit på skolavslutning idag och 4:an gjorde ingen besviken. Händerna i byxfickorna, hängande huvud och trotsig min när sommarlovssångerna skulle sjungas tillsammans med klasskompisarna. Precis som väntat och med tillbakahållen munterhet hos både lärare och föräldrar. =)

2:an har inlett sommarlovet med magsjuka och missade därför sin avslutning. Mindre roligt. Hoppas bara att resten av familjen klarar sig.

1:an är på praktik och har sin avslutning till veckan, sedan är hela familjen samlad igen.

Nu väntar 11 veckor med "slagsmål" och ständigt hungriga barn, men också glass, sovmornar, smutsiga sommarfötter, gräsfläckiga knän och möjlighet att umgås hela familjen och bara vara.

Vårbruket är i full gång och vi har börjat frakta ut kossorna till deras respektive beten, så nu har vi faktiskt inte så många kvar här hemma runt lagårn.