En riktig kratta

1:ans hund tillbringar mycket tid hemma hos oss eftersom både husse och matte jobbar och som retrieverkorsning älskar han att hämta och bära på saker. 

I förrgår kom han kånkandes på min järnkratta vilket inte ansågs lämpligt, så han fick vackert lämna ifrån sig den och den ställdes upp mot väggen. 

Något senare hade den tydligen blivit omkullsprungen och 5:an hade oturen att vara den som trampade på den. Pang mitt i pannan med en rejäl bula och lite blodvite som följd. 

"-Mamma det blev alldeles vitt framför ögonen." 

Jag misstänkte att det kanske blivit en liten hjärnskakning, men eftersom jag är luttrad 5-barns mamma och kan rutinen vid det här laget valde jag att inte åka in till akuten. 

På kvällen fick jag mina misstankar bekräftade när sagda barn kräktes ner min säng. 

Det blev väckning en gång i timmen natten igenom för att kolla medvetandegraden och varje gång fick jag rediga svar, så det kändes som rätt beslut att ha stannat hemma trots allt.

Bild från granngården.se

Halt och lytt

Krämporna hopar sig. Inte nog med att axlarna fastnat vid öronen och kristallerna spökar med mitt balanssinne. 1:ans häst, ett ungerskt halvblod som bor här i vinter, tyckte förmodligen att jag var för långsam med att öppna grinden till hagen igår morse och valde att visa det genom att sätta tänderna i min högra överarm. I morse tyckte han att hunden var ett potentiellt dödshot och tog sin flyktväg över mig. Hästar på flykt är stora, tunga djur! 

Där står han och ser oskyldig ut.

Antar att jag fått vad som kallas lårkaka, för jag haltar, är svullen och ett par rejäla blåmärken håller på att sprida sig.

Dubbelhelg

I fredagskväll var vi tillsammans med LRF på middag och bowling. Det var som vanligt jättetrevligt, men jag hade en misstänkt, molande huvudvärk som jag lyckades förtränga större delen av tiden. 

I går var 1:ans svärföräldrar hit på besök på dagen och på kvällen var vi ett gäng som bokat biljetter till middag och opera. Jag har aldrig varit på opera tidigare och jag måste tyvärr säga att jag inte var riktigt i stånd att uppskatta konceptet, så jag måste nog göra ett nytt försök en annan gång. Jag satt med en rinnande näsa och feber med sprängande huvudvärk som gjorde att jag mest funderade på hur jag skulle orka härda ut tills jag fick åka hem och lägga mig. Visserligen kunde jag väl identifiera mig med huvudrollsinnehavarinnan som dog av ihållande hosta och feber.

I natt har jag svettats och drömt helt hysteriska feberdrömmar. När maken väckte mig i morse var jag t.ex. i full färd med att gnaga av ett rep som jag var upphängd i för att vargarna skulle få äta upp mig under natten.

Ja, du förstår... =)

I morgon väntar en ny arbetsvecka.

Prickigkorv

I natt har jag sovit med en kvidande och sparkande "prickigkorv". 5:an har fått vattkoppor och jag fick inte ihop till många timmars sömn. Kändes så där när väckaren ringde och det var dags att kliva upp till jobbet. Maken som har ledigvecka försökte ta hand om sjuklingen i natt, men det var bara mamma som dög. Måste vara mina magiska händer som kan lindra det mesta bara jag stryker med dom över det onda. =)

Nu väntar jag bara på att även 4:an ska insjukna. Hoppas det inte dröjer så länge. Lika bra att få det bortgjort. 1:an, 2:an och 3:an gjorde bort sitt för tolv år sedan, så där är det lugnt. 

Så det kan gå...

..., men tur att byxorna var på.

1:an skulle köra upp för lätt mc igår morse. 

Enligt körläraren skulle dom samlas på körskolan strax efter kl 7 för en sista genomgång och lite övningskörning innan dom skulle infinna sig på gokartbanan för själva provet.

7.20 lämnade jag av 1:an med ett "lycka till" vid körskolan och styrde färden hem till min kompis för lite morgonfika och hästklappande. 

Kl 8 ringer 1:an och undrar om jag kan skjutsa till gokartbanan eftersom ingen dykt upp på körskolan. Jag lämnade 3:an, 4:an och 5:an i kompisens vård och lyckades lämna av 1:an vid gokartbanan endast fem minuter försenad. 

Sådär ja, "lycka till" igen och tillbaka mot fikabordet. 

"Kan du hämta mig igen, för här finns ingen mc till mig?" 

Tillbaka till körskolan för att hitta åt någon som kan bistå med en mc och gärna en körlärare också. Morr! Efter många om och men får vi besked om att det ska dyka upp en ersättare istället för den semesterledige läraren. Nu måste ju bara resten av dagen bli bra? 

Ursula Farming med sitt hingstföl e. Chocolatier

Annadea Egilina med sitt fjolårsföl Syster Sol e. Pine Chip

När vi precis tagit oss ut till kompisens hästhage för fölgos och hästklappning av idel ädel hästadel ringer det igen. 

"Kan du hämta mig på körskolan? Jag har bromsat omkull med mc:n och dom vill att jag ska åka till sjukhuset för att dokumentera skadan." !!!! 

Vid en närmare titt är det bara ett skrubbsår på knät, men mcbyxorna är lite trasiga.

Jag var förberedd på att det skulle bli en lång väntan på akuten, men vi fick gå före alla i kön, eller snarare åka, för dom spände omedelbart fast 1:an på en brits med ryggbräda och nackkrage. Blodtryck, dropp, syrgas, EKG och röntgen...för ett skrubbsår? Till råga på allt fick jag lov att lämna 1:an på sjukhuset över natten för observation...för ett skrubbsår? Jag kan inte säga annat än att personalen på akuten tar sitt jobb på största allvar och inte låter "någon sten ligga ovänd", vilket i och för sig är bra.

Dagen blev lång för samtliga och jag måste verkligen beundra 3:an, 4:an och 5:an som utan knot tillbringade större delen av dagen väntandes i bilen. 

Duktiga barn!

Feberyra

Jag är ledig i morgon och sällan har jag varit så glad över en ledig måndag som nu.

4:an fick feber på torsdagkväll så maken fick vara hemma och VAB:a på fredagen. På kvällen däckade 4:an tidigt efter att ha vägrat Alvedon, men efter en liten stund hör vi en upprörd röst från övervåningen som skriker "Dom kommer! Men, sluta jaga mig!" det dundrar utför trappan när 4:an kommer i full fart skrikandes "SLUTA JAGA MIG!!!" och blir skitförbannad när vi andra sitter som "starholkar" och inte ser dom små gubbarna som kommer jagandes efter.

Jag har nu legat fastkilad mellan en feberyrig 4:a och en överentusiastisk 5:a i två nätter och en tredje natt väntar. Hoppas att det inte är något virus som kommer att gå hela laget runt nu bara.

Godnatt! Nu ska jag gå och kila ner mig. =)

Sjukt bra!

Barnen brukar alltid bli sjuka när det inte passar alls, men nu när 5:an insjuknat med höstblåsor och feber passar det mig perfekt.

Maken har nämligen förmiddagsskift den här veckan vilket innebär att jag måste gå ut till lagårn "gristidigt" för att hinna innan mitt jobb, men nu behöver jag inte det.
Hurra för lämpligt sjuka barn! =)
 

 

 

Det minns jag inte?

 

Jag glömmer mina barn på dagis, jag glömmer att betala räkningar (nej, inte avsiktligt), jag glömmer mat på spisen som jag håller på att tillaga (torrkokat både ris och potatis samt knaperstekt fläsk bortom ätlighet), glömt tandläkartider, glömt att gå till mitt kvällsjobb.

Jag är rädd för att nästa steg kan bli att jag glömmer bort barnens födelsedagar eller kanske till och med julafton?

Jag har diagnostiserat mig själv. Jag har drabbats av teflonminne. Ingenting fastnar!

 

Cykelolycka

I förrgår fick 3:an för sig att skjutsa 4:an på pakethållar´n.

Det gick sådär....

I dag har det blivit både vårdcentralsbesök och röntgen eftersom foten inte gick att stödja på och absolut inte fick vidröras.

Efter röntgen frågade 4:an läkaren om han hade lagat foten nu? "Nej, jag har bara fotat den" svarade läkaren, men uppenbarligen blev han inte trodd eftersom foten genast gick att stödja på, så nu är det full fart igen. =)

Magnetröntgen



Jaha, nu har jag testat det också och fått större förståelse till varför jag skulle kryssa i en ruta på frågeformuläret om jag vägde MER är 130 kg.
Då hade jag ju naturligtvis inte rymts i hålet!
Jag undrar hur dom lite fint skulle ha förklarat för mig att jag tyvärr var för fet?

Bild lånad från alltomvetenskap.se

Till att börja med fick jag en sjukhusskjorta utan knäppning och ombads (av en ung snygg kille) att klä av mig alla kläder utom trosorna.

Vid ett annat tillfälle kunde ju det ha känts riktigt angenämt....? ;)

Sedan gav han mig öronproppar och en mössa att stoppa in allt hår i.

Jamen fixa DET utan att "flasha" brösten!?

När mössan var på, propparna i och jag ovanpå britsen, utan pinsamma missöden, fick jag ett par hörlurar och förfrågan (förstod jag efter att ha läst på hans läppar) om jag ville lyssna på radio och i så fall vilken kanal.

Ett tips vore ju att lämna all information och ställa alla frågor INNAN patienten pluggat igen öronen. 

Väl inne i hålet förväntades jag ligga absolut stilla så länge det knattrade och small, men när det var tyst fick jag ändra läge.

Jag kan säga att det var inte tyst många sekunder och varje gång slog jag huvudet i "taket".

Vilken tur att jag inte lider av cellskräck. Jo, det fick jag också kryssa i på frågeformuläret, samt om jag var gravid (Gud förbjude!), hade metallsplitter, typ hagel!? i kroppen eller var tatuerad.

Jag kryssade upplysningsvis NEJ på samtliga frågor, inklusive vikten. =) 

Enligt ortopeden har en sena i handleden spruckit och bildat en systa p.g.a. vätskeläkaget.

Om 1-2 veckor vet jag förhoppningsvis exakt vart och kan fatta beslut om jag vill operera bort den eller vänta X-antal år på att den läker ut av sig självt.

Nu ska jag fira in andra semesterveckan med ett glas rött och grekiska grillspett med tzatziki, klyftpotatis och en grönsallad.

Solen skiner och jag med den!

See ya!

Sjukt

Jorå, nyhönsen är hemma på går´n, men 2:an kräks, 3:an kräks och tro´t eller ej, men 4:an kräks också. Alltså är det bara en tidsfråga innan Pentamom också kommer att kräkas för jag klarar mig ALDRIG undan. :(

Hur gick det då med minikillingen?
Nä, tyvärr låg han död i morse, förmodligen "avlivad" av en annan nyförlöst get som gått bärsärk i stallet då hon inte uppskattade att bli in-/utestängd från resten av flocken.
I morgon är det sista april och vi tänder som vanligt vår egen brasa och kanske kommer jag, till barnens fasa, att stämma upp i falsksång. =)
Hur firar du?