Hundar, ungar och fjäderfän.

Jag har under våren gått en viltspårkurs med tiken bara för roligt, men det har visat sig att hon har talang för nosjobb och igår gick hon ett godkänt anlagsprov. Jag däremot har inte fullt lika stor talang när det gäller att hänga med henne i änden på spårlinan. Snavar, snubblar och plurrar. Ja just det! Trillade i ett stort surdike igår när jag trodde mig om att balansera över på en björkstam. Fick i alla fall bevisat att mina kängor är vattentäta eftersom det bruna myrvattnet fortfarande stod kvar ända upp till insidan skaften när jag äntligen klafsat mig hem igen.

Det är jobbigt att spåra.

I söndags tog jag motorcykeln och åkte en nätt liten sväng om 25 mil tur och retur till hönsmarknaden i Bodarna. "Va, motorcykel till hönsmarknad?!" tänker du, men det var med akt och mening. Kan ju då omöjligt komma hem med någon impulsköpt höna eller kalkon för den delen. Smart eller hur? :)

Vad jag däremot kom hem med, förutom en öm bak, var 7 avelsägg som jag lagt under en surhöna i hönshuset och två små perennaplantor. Eftersom jag har fyra hönor som surar har jag samlat kalkonägg och lagt under en och dom andra ligger på blandägg. Får se om det kommer något smått om sisådär tre veckor.

Förra tisdagen hade vi vårt traditionsenliga kosläpp och det var uppskattningsvis 30 barn från skolan, inklusive asylbarn från flera olika länder, som sprang runt på gården och klappade och kollade på alla djur. Så roligt att se hur exalterade barnen var över att få träffa alla olika djur och hur obekymrat alla djur lät sig klappas och kelas med trots gälla barnskrik a´la åkattraktion på Gröna Lund. 

Idag har det varit skolavslutning och jag vet inte för vilken gång i ordningen som jag var en av klassföräldrarna som skulle tillhanda hålla tårta, kaffe och saft till 100-talet gäster.

Som den obotliga tidsoptimist jag är bakades tårtbottnarna, fyra stycken, sent igår kväll/natt och avslutningskläderna ströks under tiden. Dom två sista uppsättningarna med vänster långfinger nerstoppat i en mugg med kallvatten eftersom jag lyckats sätta fingerknogen mot strykjärnet.

Fyllningen och dekorationen av tårtorna skedde klockan sex i morse och dom och barnen levererades med andan i halsen och ett "bredställ" till festlokalen strax innan klockan var slagen för inmarsch.

Efter min mentala "kollaps" i samband med 5:ans födelse har jag väldigt svårt att fixa stress, så sängen hägrade efter att festlokalen var städad och tömd, men efter 1½ timme på "rosenörat" är jag tillbaka på banan igen. :)

Tack för titten och ha det gott! :)

En riktig kratta

1:ans hund tillbringar mycket tid hemma hos oss eftersom både husse och matte jobbar och som retrieverkorsning älskar han att hämta och bära på saker. 

I förrgår kom han kånkandes på min järnkratta vilket inte ansågs lämpligt, så han fick vackert lämna ifrån sig den och den ställdes upp mot väggen. 

Något senare hade den tydligen blivit omkullsprungen och 5:an hade oturen att vara den som trampade på den. Pang mitt i pannan med en rejäl bula och lite blodvite som följd. 

"-Mamma det blev alldeles vitt framför ögonen." 

Jag misstänkte att det kanske blivit en liten hjärnskakning, men eftersom jag är luttrad 5-barns mamma och kan rutinen vid det här laget valde jag att inte åka in till akuten. 

På kvällen fick jag mina misstankar bekräftade när sagda barn kräktes ner min säng. 

Det blev väckning en gång i timmen natten igenom för att kolla medvetandegraden och varje gång fick jag rediga svar, så det kändes som rätt beslut att ha stannat hemma trots allt.

Bild från granngården.se

Objudna gäster

Senaste tiden har tiken, utan undantag, väckt oss med sitt skällande varje natt. Vi har klivit upp och kollat, men aldrig kunnat räkna ut vad som stört henne. Nattsömnen har minst sagt blivit bristfällig och humöret därefter. Tiken har vi idiotförklarat tills häromkvällen när jag satt vid datorn i matrummet och helt plötsligt hör hur det rasslar i väggen. T.o.m. kattgôbben lämnade ivrigt sin plats på stolen i förhoppning om att få sig en fångst.

Vi har tydligen fått in möss i väggen och självklart hör tiken deras rasslande på nätterna när det i övrigt är tyst i huset. Jag har börjat stänga matrumsdörren när vi går och lägger oss och tiken har inte en enda gång stört vår nattsömn efter det. Humöret är bättre och tiken har fått upprättelse. Frågan är bara hur vi ska bli av våra objudna gäster för gott innan dom gnagt sig igenom nåt viktigt, typ en elkabel...

Bilden lånad från Expressen

I morgon är det dags att damma av kvasten igen för den årliga flygturen. 

Hoppas vi ses! ;)

Ogjort och hundkurs

Halloj där ute!

Sen sist jag visade ett livstecken här har jag inte plockat några bär, inte kokat någon äppelmos, inte räfsat höstlöv, inte putsat fönster, inte klippt får och jag har framförallt inte gjort ett dyft i huset vi rustar upp för att 1:an med sambo så småningom ska flytta in i. Däremot har jag hjälpt dom flyttstäda från deras senaste boende. 1:ans svärföräldrar hade den goda smaken att köpa en vinterbonad sommarstuga här i byn, så nu har ungdomarna flyttat in där så länge och jag har tillfälligt pustat ut.

Av mina "att göra innan vintern" har jag bara hunnit med att storstäda hönshuset och börjat med slutfasen? av fårens stallbygge. I morgon har 1:an lovat att komma och hjälpa mig med hästarnas vinterhage och maken har lovat att hjälpa mig med slutfinishen i hönshuset. Jag ska ha fyra olika avdelningar där inne har jag tänkt och nu "brinner det i knutarna" att få allt klart så jag kan vintra in sista hönorna. Grävlingen har nämligen hittat hit och alla 4:ans Norska Järhöns har blivit dödade. och Hedemorornas bur visar tecken på inbrottsförsök varje morgon.

Jag och 1:ans sambo har anmält oss och framförallt våra hundar till en kurs i allmänlydnad. Första kurstillfället var i går och jag hade en känsla av att övriga deltagare tittade medlidsamt på mig och min tik som oftast saknar all vett och sans.

Hon har benen fulla med spring och det händer allt som oftast att hon "ställer till det" för sig.

Ha det! :)

Ooops ett till inlägg direkt? "Inte jul som alla andra"

Vi firar oavsiktligt aldrig någon fröjdefull jul. Trots goda avsikter hinner vi av någon outgrundlig anledning aldrig klart med alla förberedelser innan själva julafton. 

I år (fjol) skulle traditionsenligt, mina gamla föräldrar och även 1:an med sambo fira med oss. Lika traditionsenligt tillbringade jag dagen framför spisen och hade inte särskild koll på vad resten av familjen gjorde, eller inte hade gjort. 

Döm om min förvåning när jag skulle visa in första gästerna i salen och finner soffbordet fullt med diverse rat. Fram med en tomkartong och med hjälp av armen kara ner allt i den.

Det som inte syns finns inte?

När adventsstakarna och julstjärnorna, till första advent, skulle fram, plockades all övrig fönsterbelysning ner i en kartong som maken bar bort...och inte hittade igen efter tjugondagknut. 

Jag har fått gå på loppisar och köpa nya.

Nu när jag fått semester och går och funderar på att putsa fönster och byta gardiner upptäcker jag till min förskräckelse att jag har julgardinen kvar i fönstret ovanför diskbänken.

Undrar om det är ett bevis på att semester är av nöden?

Tjing!

Sorg

Jag har senaste veckan tyckt att 50-kilos hunden varit väl håglös och på torsdagsmorgonen upptäckte jag dessutom att det rann snor ur vänstra näsborren, så veterinärbesök bokades på fredagen.
Jag trodde på sin höjd att han skulle bli hemskickad med en penicillinkur, men det var tyvärr allvarligare än så. Han har en stor tumör i gommen och jag fick välja på att avliva honom direkt, eller vänta tills på måndagen. Chock!
Jag valde att ge honom och mig helgen tillsammans.
Vi har varit och hälsat på "mormor och morfar" och lillhusse så dom fått ta avsked medans jag kämpat med gråten. Vi har varit på skogspromenad som jag har gråtit mig igenom. Fotat massor samt suttit/legat på golvet tillsammans och gosat med tårarna forsande.
Vilken tur att jag köpte en valp i fjol, annars hade det blivit alldeles för tomt i huset på måndag, men hon kommer aldrig att helt kunna fylla ut tomrummet som han lämnar efter sig.
Älskar dig förutsättningslöst min stora "kluns".

Helt enkelt 50-kg kärlek

Googlade för roligt på 50-kg hundens ursprung och hittade detta citat:

"PyRotter avlades som en form av vakthund i USA... man ville ha en skarpare hund än ren rottis... denne uppfödaren sålde aldrig till privatpersoner då denna korsning inte lämpades som privathund!!!"

Hoppsan! Kanske jag hade tänkt mig för innan jag skaffade honom om jag läst det här före, eller kanske hade jag betett mig annorlunda mot honom, vilket i sin tur gett honom en annan mentalitet än den han har nu? 
Kan bara säga att snällare familjehund har jag aldrig haft. Han har aldrig någonsin visat minsta aggression mot barnen eller deras kompisar oavsett hur omild behandling dom utsatt honom för. Visserligen är det mycket vakt i honom, men som boende på "vischan" tycker jag inte att det är någon nackdel. Jag känner mig kort sagt trygg i hans sällskap.

Hundvalp

 

Familjens senaste tillskott fyllde fyra månader i förrgår och artar sig riktigt bra.

GOTT SLUT OCH GOTT NYTT!

Årets sista dag fick jag tillbringa på hästryggen i ett uppvärmt ridhus.

1:an hade ordnat med en privatlektion i westernridning åt mig. =)

Efter avslutad lektion blev det fika hos 1:ans "svärföräldrar" innan vi sent omsider återkom hem och jag kunde ta itu med årets nyårsmiddag. Det blev snittar med kallrökt laxröra till förrätt, klyftpotatis, helstekt baconlindad fläskytterfilé med soltorkade tomater till varmrätt och creme brulée alt. chokladmousse till dessert. 

Skålade in tolvslaget gjorde vi traditionsenligt i Pommac. 

Det har ju också blivit en tradition att jag försöker vika servetterna lite konstfullt till nyår, så i år försökte jag  mig, med varierande resultat, på "franska liljan".

  Årets första dag har jag, maken och båda hundarna tillbringat 2 timmar i skogen. Efter att ha försökt följa med i makens sjumilakliv samtidigt som jag skulle hålla reda på hundarna och titta på alla, av honom utpekade, toppbrutna tallplantor, för tätt växande granplantor, spår efter gamla vägar, skiftesgränser och fastighetsgränser var jag så totalt vilse att jag trodde att vi nästan var hemma, när vi i själva verket nästan var framme vid järnvägen i totalt motsatt riktning. Läskigt!

Nu känn ja mä faktiskt nalta schleten och tänker lyxa till det med en liten tupplur.

Hare gött! =)

Ångervecka och jultradition

Fick ett SMS ikväll från uppfödarmatten till vår valp. Hon undrade om jag visste av någon som ville köpa en kullsyster till våran valp eftersom dom fått tillbaka en sedan köparna kommit på att dom skulle skiljas. 

Va!? 

Jag menar, insikten att man vill skiljas växer väl fram över tid och kan inte vara något man kommer på inom loppet av ett par veckor?

Köper man en valp för att "reparera" äktenskapet, eller?

Nä, tänk efter före!

En hund, en häst, eller för den delen, ett barn är inga "slit och släng" varelser. När man skaffar dom ska man vara säker på sin sak och medveten om att det är ett mångårigt åtagande man står inför.

Ikväll har vi varit på Julfest i grannbyn. Obegränsat med risgrynsgröt och gudagoda skinkmackor till hela familjen för blygsamma 210:- kallar jag för ett kap. Dessutom kom tomten med julklappar till alla barnen.

Jag tror minsann att vi startat en jultradition ikväll. =)

Ej genomtänkt shopping

Idag har vi (min man, 5:an och jag) varit till stora staden i norr för att slå två flugor i en smäll. Besikta bilen och hämta hem 1:an från skolan.

5:an blev, sin vana trogen, åksjuk och kräktes på vägen upp. No big deal! Med "Bonden Åse" på SVT Play i mobilen kändes det tydligen okej att fortsätta resan. 

Medans maken var på bilbesiktningen fördrev jag och 5:an tiden på RUSTA och passade bl.a. på att prova massagefåtöljer. Nej, jag blev inte frestad att köpa någon.

När jag lyckats få shoppingkorgen överfull med "saker jag inte visste att jag behövde" och precis skulle säga till 5:an att "Nu får nog pappa lov att komma, annars blir det här dyrt", gjorde han tack och lov precis det. =)

I tisdags fick jag hem en STOR hundbädd som jag skickat efter till 50-kgs hunden, men lilla valpen sa "Tackar" och la omedelbart beslag på den, så idag har jag köpt en annan STOR hundbädd till 50-kgs hunden. Problemet är nu bara vart jag ska få plats med dom här två enorma hundbäddarna? 

Tänkte inte på det.....

Trevlig helg!

Ny familjemedlem

Vår 50-kgs hund, som bortsett från lite sämre hörsel fortfarande är pigg som en unghund, blir trots allt 9 år till sommaren och det börjar bli hög tid att skaffa en framtida ersättare för honom.
Efter att ha sökt länge efter en lämplig kandidat har jag äntligen hittat henne och på lördag flyttar hon hit!

Osmidigt

50-kgs hunden har fått ett eksem som han slickat så ihärdigt att pälsen försvunnit.

Nu har han tratt (dumstrut?) på huvudet och styr allt och alla framför sig, likt en plogbil, där han går fram.

Tack och lov har medicineringen effekt och tratten åker av på fredag till glädje för oss alla.

Hundar och ungar

Nu minns jag varför jag aldrig planterade några sommarblommor i fjol....

Med hundar och ungar på gården får jag se det som en bedrift att krukan i alla fall höll ett par dagar den här gången. =)

Redig oreda

Jag har tagit semester samtidigt som maken har sin ledigvecka för att vi ska kunna hjälpas åt att bringa ordning i kaoset som är vårt hem.
Jag förberedde honom i god tid om att han inte fick planera in något annat den här veckan eftersom jag behöver hjälp att bära möbler och diverse rat.
Jodå, det gick ju som vanligt.
I går var han och min gamle far ute på "jobb", i dag är det heldagskurs med efterföljande middag och på fredag måste vi till 1:ans skola 10 mil bort = heldag borta. Återstår i bästa fall onsdag-torsdag och här sitter jag nu i min ensamhet och bloggar bland banankartonger med "flyttgods".
Jamen vad är det som ska göras då? Jo, som bekant har vi lyckats knåpa ihop till 5 barn vilket i praktiken innebär att huset har blivit för litet och jag försöker göra bästa möjliga av situationen.
1:an har sedan tidigare fått flytta till minsta sovrummet, 2:an och 3:an har sovit nere i f.d. matrummet, 4:an och 5:an har oavsiktligt sovit inne hos oss eftersom dom inte vågar sova själva och ett sovrum uppe har fungerat  som gemensamt lekrum.
Nej, det har inte funkat utan alla leksaker har till slut hamnat på nedervåningen ändå.
Nu har 2:an blivit tonåring och dödligt less på 3:an som inte längre "spelar i samma liga". Jag har blivit dödligt less på alla leksaker som skramlar omkring och det faktum att jag oftast får ligga och trängas mellan 4:an och 5:an på nätterna. Visserligen stensäkert preventivmedel, men väldigt obekvämt.
Nu har jag planerat att flytta ner lekrummet till f.d. matrummet, 3:an och 4:an får dela på f.d. lekrummet, 2:an får husera själv i 4:ans och 5:ans f.d. obebodda sovrum och 5:an får sova i egen säng inne hos oss. Smart va?
Problemet är bara att det är jäkligt svårt att baxa sängar, garderober och bokhyllor upp och ner för trappan ensam, men å andra sidan har jag tydligen fullt upp med att torka hundspyor. 50-kgs hunden har satt i sig innehållet i komposthinken plus delar av en älgskalle som en "vänlig" person donerade till honom och nu ligger det spridda pölar med uäck där man minst anar det.
Tjingeling här händer ingenting!

Rasegenskaper

Det finns t.ex. älghundar, fågelhundar, vakthundar och vallhudar.

Det är viktigt att välja ras efter vilka egenskaper man önskar hos sin hund.

Om man skaffar en blandras kan det ju hända att man får oväntade egenskaper....

....som "att alltid ligga mitt i vägen" egenskapen.

Om hunden dessutom råkade växa mer än planerat och blev lika hög som köksbordet samt 50 kg tung kan det innebära vissa problem, särskilt om han väljer att ställa sig upp samtidigt som man försöker kliva över honom.

 

Om en 50-kgs hund blir "nödig" och ingen kan/hinner gå ut med honom kan jag även upplysa om att mängderna som kommer ur honom kan beskrivas "som från en häst".

När 4:an och 5:an dessutom bestämmer sig för att tävla "chicken race" över nämnda hög, kan det bara sluta på ett sätt.

Utsmetat över både golv och byxbak.

 

Häromkvällen ville han bjuda in 3:an att leka "fånga pinne" och skyndade sig att plocka upp första bästa "pinne" (som råkade vara en 1½ m lång bräda) tvärvände och slog av bara farten omkull sin tilltänkta lekkamrat.

Plötsligt uppstod en ännu roligare lek.

Jaga skrikande barn med 1½ m bräda i käften.

 

Jag älskar verkligen min stora, trygga kluns som på fullt allvar tror att han är en knähund. =)

Sprucken tidsplan

Jag går en kurs igen! :)
Den här gången är det Thaimatlagning. Gott, gott!
Första gången lärde vi oss att göra vårrullar, men när jag skulle praktisera mina kunskaper hemma såg det mest ut som "hårrullar", fast goda. ;)
Andra gången gjorde vi kycklingspett med jordnötsås och ikväll blev det något som lät som "Plamnamnam" och betyder biffwok översatt till svenska.

I morgonbitti åker hela familjen utom 1:an till Stockholm på lillsemester. Eftersom vi är "månskensbönder" hinner vi inte med någon sommarsemester, så därför passar vi på nu.
Tyvärr följer inte mina getter tidsplanen så därför krockar killningen med resan.
Då är det ju tur att 1:an fått ledigt från skolan för att vara hemma och sköta om allt. :)

I fall även kossorna har bestämt sig för att trotsa vår tidsplan har vi stängt in "Big daddy" för sig själv så att ingen riskerar att bli tvungen att gå in till honom, trots att han är snäll som ett lamm.

Foto från i fjol.

Jaha, här sitter jag och bloggar mitt i natten trots att jag ska upp klockan 5 i morgonbitti.
Det är enbart för att hund*** bestämde sig för att finta bort mig igen när jag skulle ta in honom. Wrooom, så var han borta... :(
Du kan tacka, eller skylla på honom att det blev ett blogginlägg den här veckan.

See ya!

Äventyr i mörkret

Jag väntade ovanligt länge med att göra kväll ute i går bara för att det skulle hinna bli mörkt innan jag släppte ihop nyhönsen med dom gamla.
50-kg hunden tyckte uppenbarligen att det var extremt sent, eftersom han var ordentligt taggad när jag kom för att hämta honom.

Jag släppte honom och kommenderade "Gå in!" Wrooom, så försvann han runt husknuten för att i nästa sekund passera över gårdsplanen innan han åter försvann runt bagarstugeknuten likt en oljad blixt.
Jag var inte riktigt lika startsnabb, men sen skenade jag efter i sådan fart att självaste Usain Bolt hade legat i lä.

Rytandes 50-kg hundens namn rundande jag i mörkret bagarstugeknuten, men längre kom jag inte.
Barnen hade tydligen lämnat en masoniteskiva i slänten vid senaste kojbygget....
Eftersom mina fötter hade fått upp en häpnadsväckande fart blev fallet desto hårdare när jag halkade på skivan.
När jag låg i mörkret och röt kved 50-kg hundens namn är jag säker på att jag hörde hur han fnissade skadeglatt medans han avlägsnade sig längre och längre bort i den frasande snön.
Efter att först jag och sedan maken varit ute med bilen och sökt honom kom han hem glad som en speleman och oskyldig som ett nyfött barn. Som kvitto på sitt svekfulla beteende har han i natt även passat på att pinka i 1:ans skolväska....

Kräksjuka 3:an, 4:an och 5:an (som startade spektaklet) är "back in business" i dag, men däremot är 2:an fortfarande spak. Han orkar bara spela dataspel...?
1:an och maken drabbades i natt. Återstår bara en person då.....  Uäck!

Ha en trevlig Valborgsmässoafton!

Vårvinterdag

I morse tog jag, maken, 5:an och 50-kgs hunden en härlig solig skogspromenad på skaren.

Skaren är faktiskt bland det bästa med vår 5:e årstid, vårvintern. =)

I solglasögonen syns en unik bild av Pentamom själv.... ;)

Nej, jag har INTE två huvuden! Det ena "huvudet" är kameran.

50-kgs hunden passade verkligen på att bränna lite uppdämd energi och sprang hela tiden fram och tillbaka mellan oss.

5:an tyckte att det var lugnast att gå själv efter....

....att ha upplevt pappas tveksamma kompetens i pulkadragning. :)

Så småningom tog det dock slut på energi och en "powernap" i pulkan satt fint trots allt.

Inne i skogen hittade vi spår efter tidigare generationers slit på hemmanet.

Rester av en gammal raserad gärdsgård stack upp ur snön.

När vi kom tillbaka hem passade jag på att titta till mina bin och fick misstankarna bekräftade.

Det blir ingen mer honung hos oss eftersom samhället troligtvis kvävdes vid årets sista stora snöfall.

12-års biskötsel har förmodligen därmed gått i graven hos mig. :(

I eftermiddag har hela familjen varit hem till mormor och morfar för den obligatoriska påskäggsvärpningen.

Varje påsk förvandlas nämligen morfar till en påsktupp som kacklande och skrockande värper godisfyllda påskägg till alla sina barnbarn samtidigt som han flaxar med vingarna. =D

Det är nästan så att det är populärare än tomten....

Ha en fortsatt trevlig lördagkväll!