Tjurrusning

Klev, med lördagsmått mätt, upp tidigt för att hinna beta av några timmar på mitt "kvällsjobbs" beställda storstädning. 

Hann torka ett skåp och en dörr innan mobilen ringde och en bekymrad man undrade om det var vi som rådde om fjällkossorna som stod på järnvägsövergången? 

Panik och adrenalinpåslag! Jag kastade mig iväg utan att byta ut mina fotriktiga Birkenstocksandaler. Vill ju inte vara med om en till tågpåkörning. 

Hämtade 2:an och 3:an och ringde efter 1:an med sambo. 

Hittade snabbt tre förvildade tjurar som ett exotiskt inslag nere på campingen och sedan följde två timmars jakt längs skogsbilvägen, järnvägen och genom mark och moras innan alla slutligen var återbördade till hagen. 

Mitt skoval kan beskrivas positivt med att jag inte behövde oroa mig för att sockarna blev blöta. Det negativa var att det minst sagt "tjittre mellan tåa". 
Det blev inget mer storstäd igår om man säger så. :)

Klev återigen, med söndagsmått mätt, upp tidigt för att göra ett nytt försök med gårdagens avbrutna storstäd.

Hade precis hällt upp en kopp kaffe när mjölkbonden på andra sidan sjön ringde och hävdade att det stod en tjur som dom inte rådde om på deras foderbord.

Det visade sig att alla sex tjurar/stutar hade kunnat promenera ut genom en tre meter lång öppning som röjaren som slår vägkanterna skapat åt dom. Tack för det!

Sex timmar senare var dom två sista vildjuren äntligen installade här hemma. 

Vi blev slutligen tvungna att binda fast dom i lastaren på traktorn och promenera dom hem på så vis, eftersom dom inte gick att lasta på transporten utan risk för liv och lem.

Tur i oturen var att maken inte hunnit åka iväg till sitt jobb.

Det blev alltså inget storstäd i dag heller.

Nu ska jag och barnen ha surströmmingsfest eftersom pappan (som inte är så förtjust i suringar) jobbar. :)