Jag är uppvuxen i en villa, men hade en kompis på landet vars föräldrar hade jordbruk.
Jag tog varje tillfälle i akt att få vara hemma hos henne och sköta om djuren, åka hölass, hoppa i hö, hämta hem kossorna till mjölkning, stå i dörrspringan och reta tjuren så han spottade fradga och ligga på lagårdsvinden och tjuvkika när han betäckte en brunstig ko.
Jag tror att hon aldrig satte sin fot i lagår´n annat än när jag var där och jag förstod/förstår aldrig varför, eftersom dagarna där är bland mina starkaste och bästa barndomsminnen.
I dag bor hon (utan husdjur) i en villa och jag bor på landet med jordbruk och allehanda husdjur.
Jag undrar hur mina barn kommer att ställa sig till jordbruket när dom blir stora?
det är det man aldrig vet...man hinner ändra sig så många ggr inom årens lopp också...jag skulle bo på ön där min mamma bor, sa jag som liten, nu kan jag absolut aldrig tänka mig att göra det :)
SvaraRaderaJa det där kan man ju verkligen fundera på...
SvaraRaderaJag vet bara att jag älskar att bo "lantligt" och skulle gärna ha fler djur! :)