Nu händer det saker!

Efter ett "sabbatsår" är vi äntligen på gång igen.

Getterna har fått flytta ut till sitt nya boende så att stallet kan rivas ur och gjutas nytt golv i. Hästboxarna som stått och väntat ute i porten i flera år ska äntligen monteras upp. Längtar!

Med vindnät på långsidan.

 

Bygget får med beröm godkänt av Dagny?

Foderhäcken som rymmer en hel hösilagebal får i alla fall med beröm godkänt av mig.



Mysigt att få bädda ner sig i fräsch spån.

 

Maken jobbar på bra. =)

Shettisen har varit till hovslagaren idag.

Jag var riktigt nervös eftersom hon har problem med "hovröta" och jag kände att jag inte kunnat sköta om hovarna som jag velat pga av den här blöta och geggiga hösten.

Döm om min förvåning när hennes hovar var bättre än på länge!?

 

Tjing!

En olycka kommer sällan ensam

Det har varit mycket nu.

Makens bil fattade eld och sedan la familjebussen av, så nu har vi likt f-b bara en bil.

Elkabeln till pumpen i vattenkällan kortslöt så vi blev utan vatten en morgon och alla fick skölja tandborsten i kolsyrat vatten i stället. Cirkulationspumpen till värmen skar så vi blev utan värme i 2½ dag.

I höst dog favvo-bocken, sedan miste jag två lamm på samma dag och förra helgen halkade favvo-gammelkossan och bröt sig så illa att vi fick avliva henne.

Visst räcker det nu?

Bunkring

Nu har jag bunkrat upp i frysen och matkällar´n igen.

Gall-kon slutade i frysboxen i stället för i kalvningsboxen och bidrar ju på så sätt till hushållet ändå.

 

 Lämpligt tills jag skulle hålla på med köttet skar cirkulationspumpen för golvvärmen ihop, så inomhustemperaturen sjönk till lämpliga 13 grader. Brrrr

 

 

Skänkt fallfrukt har som i ett trollslag förvandlats till äppelmos också.

Eller njae, trollslag var väl att ta i. Det tog faktiskt två kvällar.

 

 

 

Rasegenskaper

Det finns t.ex. älghundar, fågelhundar, vakthundar och vallhudar.

Det är viktigt att välja ras efter vilka egenskaper man önskar hos sin hund.

Om man skaffar en blandras kan det ju hända att man får oväntade egenskaper....

....som "att alltid ligga mitt i vägen" egenskapen.

Om hunden dessutom råkade växa mer än planerat och blev lika hög som köksbordet samt 50 kg tung kan det innebära vissa problem, särskilt om han väljer att ställa sig upp samtidigt som man försöker kliva över honom.

 

Om en 50-kgs hund blir "nödig" och ingen kan/hinner gå ut med honom kan jag även upplysa om att mängderna som kommer ur honom kan beskrivas "som från en häst".

När 4:an och 5:an dessutom bestämmer sig för att tävla "chicken race" över nämnda hög, kan det bara sluta på ett sätt.

Utsmetat över både golv och byxbak.

 

Häromkvällen ville han bjuda in 3:an att leka "fånga pinne" och skyndade sig att plocka upp första bästa "pinne" (som råkade vara en 1½ m lång bräda) tvärvände och slog av bara farten omkull sin tilltänkta lekkamrat.

Plötsligt uppstod en ännu roligare lek.

Jaga skrikande barn med 1½ m bräda i käften.

 

Jag älskar verkligen min stora, trygga kluns som på fullt allvar tror att han är en knähund. =)

Julnojja

Två månader till julafton!

Bu eller bä, vad tycker du?

Jag har med åren gått från julälskare av stora mått, till julhatare som, om det inte vore för barnen, helst inte skulle fira/pynta alls.

Under min uppväxt tyckte jag att mamma var jättekonstig som inte tyckte om julen, men i dag förstår jag henne precis.

Omvänd mig gärna den som kan.

Bilden är lånad från fotoakuten.se 

 

Utmärkelse

Jag har fått en utmärkelse från min kära kusin med bloggen Magnus & Selma (a k a "Martha Stewart" hos mig). Tack för den!
Hon är allt jag inte är, men ofta önskar att jag vore, i form av piff och pynt och socialt liv.
Att få en utmärkelse från henne måste ju betyda att jag numera har en riktig blogg? =)

1. Tacka bloggaren som gett dig utmärkelsen och lägg ut länken till den som gav dig den

2. Ge utmärkelsen vidare till fem favoritbloggar och berätta det för dem med en kommentar

 

3. Kopiera post it-lappen och sätt den på din blogg

 

 

Nu är det tydligen meningen att jag ska ge utmärkelsen vidare och jag har valt
Helena med bloggen Helenas hem. Hon lever ett liknande liv som mig med fem barn och renovering av 1800-tals hus, men ändå så totalt annorlunda och just därför älskar jag att titta in hos henne.
Chrisina med bloggen Grannäs folk & fä för att hon delar mitt djurintresse och jag gillar att läsa om vad som händer på hennes gård.
Viola med bloggen Timmer & Masonite för att hon skriver om saker som jag alltid tagit för givna och inte insett att det är något att vara stolt över. T.ex. det självklara i att skjutsat barnen i sparklådan.
Märta med bloggen En gammal gård ska, som den starka, händiga och handlingskraftiga kvinna hon är, självklart ha en utmärkelse.
Bondmoran med bloggen Bondmoran får min sista utmärkelse för hennes sätt att så hysteriskt roligt och många gånger igenkännande beskriva livet som bondmora med "hjärnsläpp".
Som du ser har jag en väldig spridning på de bloggar jag läser och naturligtvis finns det fler som är värda en utmärkelse, men jag skulle ju begränsa mig till fem.
 

Minus

Det går inge bra nu...

Förra veckan dog favvobocken och i kväll dog favvobaggen i mitt knä.

 Jag har ingen aning om varför. Något olämpligt han ätit i sig?

 

I somras föddes glädjande nog två sladdlamm som dessutom var tacklamm. Lycka!

Tyvärr försvann den ena spårlöst från betet i somras, men den andra har jag ju haft kvar.

I kväll var hon också försvunnen!

 Hoppas att hon bara gömmer sig någonstans i mörkret och kommer tillbaka i morgon, men jag tycker det verkar osannolikt.

Annars har jag bara två lamm kvar.

Inte mycket till lantrasbevarande för mig nu...

 

Som grädde på moset har 4:an dessutom krossat ett fönster i eftermiddag.

 

Tack och hej!

Regnet det bara öser ner

Ett tag var det faktiskt uppehåll och jag var nästan på väg att ta av hästarna deras regntäcken.

Som tur var gjorde jag inte det, för hör och häpna, nu regnar det igen.

Vad jag däremot gjorde, var att lämna stövlarna ute på bron och dom är bevisligen vattentäta eftersom allt regnvatten står kvar....

 

 

 

Svarte-Petter

För 5 månader sedan föddes en ynklig liten bockkilling med, för jämtgetter, unik färg.

Eftersom han från början var för svag att stå själv blev han en flaskkilling som jag omedelbart förälskade mig i.

 Vi kelade varje dag och han följde efter barnen som en hund.

Han växte så det knakade och utvecklades till en stilig svart bock med kraftiga horn, så för en månad sedan fick han flytta ihop med dom andra bockarna i "ungkarlslyan".

Jag tycker att det har gått jättebra och det har varit relativt lugnt inne hos dom.

I morse hittade jag Petter död! :´(

Ihjälstångad? Jag vet inte, men i så fall är det första gången det har hänt hos mig sedan jag skaffade mina första getter för 15 år sedan.

Positiv överraskning

Vad spännande att maken fortfarande kan överraska mig efter 22 år tillsammans.
Han har (för första gången) utan protest varit på föräldramöte och låtit mig vara hemma och dona. =)
Hädanefter kan jag tydligen vänta mig vad som helst.... =)