Midsommar

Så har vi "firat" midsommar igen!

Så HÄR hade jag, i min fantasibubbla, tänkt mig dagen:

Vi skulle börja med en lång härlig sovmorgon, sedan åka vagn efter ponnyn till midsommarfirande och ponnyridning på campingen, där barnen får vara med och binda blomsterkransar och dansa kring midsommarstången. Tillbaka hemma igen skulle vi i finaste midsommarkläderna (jag har köpt en skitfin vit tunika som passar perfekt till allt) äta en lååång lugn middag i solen med sill och potatis till förrätt, färskpotatissallad och grillad fläskfilé till varmrätt och sommartårta med färska jordgubbar till efterrätt. Valfri dryck till, men jag gillar nubbe och öl till sillen och ett glas rött är ju aldrig fel till grillat. Efteråt skulle hela familjen spela crocket tillsammans, på den nyklippta gräsmattan, innan vi i aftonsolen cyklade hem till mormor och morfar för en liten mysig avslutning på dagen med umgänge över generationsklyftorna.

Så här BLEV dagen:

Pappan hade glömt att stänga av alarmet på väckaren som ringde 5.55 och väckte mig. När jag försökte somna om blev jag varse konstiga ljud som jag var tvungen att undersöka. Ungarna hade ivrigt påhejade av hunden tydligen slagit ihjäl en mus i deras rum...
Efter frukosten skulle jag springa iväg en snabbis till affär´n, men eftersom jag fick majoriteten av ungarna med mig, blev det en långis kantad av argumentationer om varför inte det och det skulle inhandlas. När jag kom hem igen hade tiden sprungit iväg så pass att alla middagsförberedelser fick läggas på is och jag fick i stället leta fram regnkläder till samtliga skitiga ungar, innan ponnyn i all hast lastades på hästtransporten.
Framme på campingen gick det till att börja med trögt med ponnyridningen, men efter någon halvtimme var det en ringlande kö av barn som ville rida. Då ringer pappan (som skulle komma sedan han släppt kossorna på nytt bete) och gormar att "Nu får ni packa ihop och komma hem för kossorna har rymt"!, men inte hade jag hjärta att neka alla förväntansfulla barn att rida, så jag lämnade över grimskaftet till pojkarna och sladdade i väg hem själv i stället.
(Efter drygt 20 års förhållande har jag till slut insett att jag måste släktforska på makens sida, för med hans humör MÅSTE det finnas latinskt blod i ådrorna. Caramba!)
Efter mycket irritation och ännu mer springande fick vi så äntligen över alla kossor på rätt sida stängslet och jag kunde drypande av svett återvända till ponnyridningen som visade sig ha blivit en riktig succé. 23 betalande barn hade ridit och pojkarna som gjort jobbet fick glatt dela upp pengarna mellan sig.
När ponnyn var återbördad till hagen, för välbehövlig vila, skulle jag och pappan ta en skön kaffepaus och varva ner innan vi skulle börja med den något försenade maten. "Får kossorna verkligen vara där"? frågar då sonen.
Same procedure as last time! Alla kossorna är åter på rymmen, men nu är vi i alla fall fler som kan hjälpas åt.
I samma ögonblick som jag kommer tillbaka in öppnar sig himlen och det vräker ner. Hm, kanske vi får lov att äta inne och skippa grillen? Kraftigt försenat äter vi en hastig middag med sill, potatis, färskpotatissallad och helstekt fläskfilé. Sommartårtan blev bortprioriterad och jag drack vatten till maten....
Samtliga var oduschade med skitiga kläder.
Trots att det slutat regna byttes crocketen ut mot en film och det var lika bra eftersom vi förmodligen skulle ha tappat bort både kloten och en och annan unge i vår lägda till gräsmatta. Någon cykeltur till mormor och morfar i aftonsolen blev det inte heller, främst för att mormor inte lät särskilt entusiastisk när jag nämnde det och mumlade något om att hon hade nystädat.....
Vad då?! Skulle våra "skötsamma" små gullungar smutsa ner? Tja, det kan i och för sig ligga något i det....

Det sa smack, när fantasibubblan sprack! Fniss!

Ha en fortsatt trevlig helg!