Trött

Att vara kycklingmamma är ju nästan lika jobbigt som att ha en bäbis med fel på dygnsrytmen....

I natt kom dom små liven på hur dom kunde hoppa ur kartongen, men inte hur dom skulle ta sig tillbaka igen.

Jag uppskattar att jag har sovit max fyra timmar upphackat i microsömn eftersom det pep väldigt högt och hjärtskärande från buren varje gång någon dunboll prövat sina vingar.

Nu är problemet förhoppningsvis åtgärdat och jag ser fram emot att få sova...

Bara två arbetsdagar kvar innan semestern! =)

Sweet!