onsdag 17 juli 2013

Så det kan gå...

..., men tur att byxorna var på.
1:an skulle köra upp för lätt mc igår morse. 
Enligt körläraren skulle dom samlas på körskolan strax efter kl 7 för en sista genomgång och lite övningskörning innan dom skulle infinna sig på gokartbanan för själva provet.
7.20 lämnade jag av 1:an med ett "lycka till" vid körskolan och styrde färden hem till min kompis för lite morgonfika och hästklappande. 
Kl 8 ringer 1:an och undrar om jag kan skjutsa till gokartbanan eftersom ingen dykt upp på körskolan. Jag lämnade 3:an, 4:an och 5:an i kompisens vård och lyckades lämna av 1:an vid gokartbanan endast fem minuter försenad. 
Sådär ja, "lycka till" igen och tillbaka mot fikabordet. 
"Kan du hämta mig igen, för här finns ingen mc till mig?" 
Tillbaka till körskolan för att hitta åt någon som kan bistå med en mc och gärna en körlärare också. Morr! Efter många om och men får vi besked om att det ska dyka upp en ersättare istället för den semesterledige läraren. Nu måste ju bara resten av dagen bli bra? 
Ursula Farming med sitt hingstföl e. Chocolatier
Annadea Egilina med sitt fjolårsföl Syster Sol e. Pine Chip
När vi precis tagit oss ut till kompisens hästhage för fölgos och hästklappning av idel ädel hästadel ringer det igen. 
"Kan du hämta mig på körskolan? Jag har bromsat omkull med mc:n och dom vill att jag ska åka till sjukhuset för att dokumentera skadan." !!!! 
Vid en närmare titt är det bara ett skrubbsår på knät, men mcbyxorna är lite trasiga.
Jag var förberedd på att det skulle bli en lång väntan på akuten, men vi fick gå före alla i kön, eller snarare åka, för dom spände omedelbart fast 1:an på en brits med ryggbräda och nackkrage. Blodtryck, dropp, syrgas, EKG och röntgen...för ett skrubbsår? Till råga på allt fick jag lov att lämna 1:an på sjukhuset över natten för observation...för ett skrubbsår? Jag kan inte säga annat än att personalen på akuten tar sitt jobb på största allvar och inte låter "någon sten ligga ovänd", vilket i och för sig är bra.
Dagen blev lång för samtliga och jag måste verkligen beundra 3:an, 4:an och 5:an som utan knot tillbringade större delen av dagen väntandes i bilen. 
Duktiga barn!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar