Äventyr i mörkret

Jag väntade ovanligt länge med att göra kväll ute i går bara för att det skulle hinna bli mörkt innan jag släppte ihop nyhönsen med dom gamla.
50-kg hunden tyckte uppenbarligen att det var extremt sent, eftersom han var ordentligt taggad när jag kom för att hämta honom.

Jag släppte honom och kommenderade "Gå in!" Wrooom, så försvann han runt husknuten för att i nästa sekund passera över gårdsplanen innan han åter försvann runt bagarstugeknuten likt en oljad blixt.
Jag var inte riktigt lika startsnabb, men sen skenade jag efter i sådan fart att självaste Usain Bolt hade legat i lä.

Rytandes 50-kg hundens namn rundande jag i mörkret bagarstugeknuten, men längre kom jag inte.
Barnen hade tydligen lämnat en masoniteskiva i slänten vid senaste kojbygget....
Eftersom mina fötter hade fått upp en häpnadsväckande fart blev fallet desto hårdare när jag halkade på skivan.
När jag låg i mörkret och röt kved 50-kg hundens namn är jag säker på att jag hörde hur han fnissade skadeglatt medans han avlägsnade sig längre och längre bort i den frasande snön.
Efter att först jag och sedan maken varit ute med bilen och sökt honom kom han hem glad som en speleman och oskyldig som ett nyfött barn. Som kvitto på sitt svekfulla beteende har han i natt även passat på att pinka i 1:ans skolväska....

Kräksjuka 3:an, 4:an och 5:an (som startade spektaklet) är "back in business" i dag, men däremot är 2:an fortfarande spak. Han orkar bara spela dataspel...?
1:an och maken drabbades i natt. Återstår bara en person då.....  Uäck!

Ha en trevlig Valborgsmässoafton!